21:17:23
Dag 168-170 - Sandstrøm och jag
Min vän Sandstrøm och jag har bara känt varandra en knapp vecka och redan känner vi varandra så väl och jobbar ihop så bra.
Vi träffades på ett ytterst märkligt vis och av alla dagar som finns på året så hade jag nöjet att träffa honom på min födelsedag.
Det firades som vilken födelsedag som helst. Det kom fint besök, det gavs och togs emot några paket, det fikades och till min förtjusning så förtärdes det även smörgåstårta denna fantastiska dag, med ett mindre fantastiskt väder.
Sandstrøm anlände samtidigt som min farmor och far. Till en början så kunde jag bara inte förstå vad det var för en skyld typ de hade med sig. Han satte sig där på en pall i köket och gjorde inte en fluga för när.
Jag tänkte inte så mycket mer på det utan fortsatte att fira med smörgåstårta och finbesök fram tills det att det var dags att öppna presenter.
Det lades en färgsprakande hög på bordet ute på verandan. En hög av papper, kartong, plast och tejp som tillsammans dolde sina innehåll väl. Alla blickar vreds åt mitt håll i väntan på att jag skulle öppna dessa färgklickar. Så det gjorde jag.
En efter en, öppnade jag dem och kände mig allt mer och mer bortskämd men samtidigt oerhört tacksam över vilka fina människor jag har runtom mig. ( Eller så hade jag bara varit oerhört snäll den senaste tiden) ;)
Hur som helst så kom jag till sist fram till det sista paketet. Det var det tyngsta samt största paketet i hela samlingen. Man brukar ju spara det bästa till sist. Jag börjar riva bort det vältejpade papperet när plötsligt Sandstrøm tog ett, vad som liknade ett skutt, och landade på bordet rakt framför mig.
Jag blev en aning förvånad till en början och granskade honom från topp till tå. Han gav intrycket av att vara en väldigt skarp typ med mycket riv i. Hans blänkande fötter fick snabbt min uppmärksamhet men i övrigt verkade han vara en oerhört genomskinlig typ.
Hur som helst, jag har bara känt Sandstrøm i knappt en vecka och redan nu kan jag säga att jag har hittat en vän för livet. Vi lagar mat, bakar och är oerhört kreativa tillsammans. Han gör livet både roligare och lite lättare.
Och som slutord vill jag bara säga:
Sandra <3 Sandstrøm = forever
Och för er som har läst så här långt och fått en klump i magen, känt sig lite förvirrade och kanske t.o.m. känt av en aning svartsjuka så kan jag tala om att det är en matberedare jag pratar om.
Inget kan ersätta riktiga vänner, men jag måster erkänna att Sandstrøm gör ett jäkla bra försök. ;)