Kampen mot det vita guldet

Jag är inne på dag tolv nu och det har gått förvånansvärt bra. Jag har inte haft speciellt mycket huvudvärk, humöret har vart ganska så stabilt och sötsuget har visat sig väldigt sällan.

PAUS.

Men idag ska ni veta, idag har jag vart sötsugen ta mig f*n hela dagen! Och inte slutar det heller! Sen somnade jag på soffan, av ren bekvämlighet, och vaknade med Mr Migräns ”snälla” tvillingbrorsa på besök i ena hjärnhalvan.

-Jaha?! Dags att komma nu frågade jag.

Mr Migräns tvillingbrorsa stannade upp förvånat och stirrade på mig när han insåg att han var upptäckt.

– Det kan du ge dig på, vi har bara väntat på rätt tillfälle. Vi tänkte vänta tills du blir ensam hemma så att du inte har någon som kan stoppa dig från att gå i skåpen, ingen som stöttar dig när suget närmar sig. Och jag, Mr migräns tvillingbrorsa, jag bryter mig in i din hjärnhalva när du SOVER!

*Ondskefullt skratt*

Jag hade hoppats på att suget skulle försvinna efter middagen men det vägrar lyssna på mig. Jag håller på och förbereder en kopp te, men om det inte hjälper vad gör jag då? Jag känner att jag måste bygga upp en bättre strategi för att kunna stå emot sötsuget. Jag behöver fler alternativ, tips och idéer på vad man kan äta/dricka eller göra när det är som värst.

Det hjälper att skriva känner jag. Det är på något vis lite lättare att stå emot när jag vet att det finns fler än jag där ute som kämpar på. Och jag vet att ett flertal av er läser det jag skriver och det värmer gott i hjärtat. Det gör mig även inspirerad till att fortsätta skriva och kämpa, för det går bra. Vissa dagar går det bara ”lite mindre” bra. T.ex. som idag.

Jag har försökt att hålla mig sysselsatt så att jag slutar tänka på att jag är sugen på något, så att jag helt enkelt glömmer av det. Som sagt, det går bra nu när jag skriver men när jag slutar blir det antagligen lika jobbigt igen. Men jag vägra ge vika, om jag så ska ligga i soffan och gråta hela kvällen.

 Jag vägrar!